Vurpor

Jag har varit hemma i lite mer än fem dagar men redan hunnit med tre riktiga vurpor. Alla tack vare min kära syster.

Första vurpan var i söndags när hon hade kammat ner luggen i ansiktet på mig och jag inte såg nått. Hon stog inne på toan och jag satt på en pall ute i hallen uppe när hon sa till mig att komma in på toan och kolla hur jag såg ut. Jag reste mig och flyger över alla tomlåder som tydligen var framför mig, vilket jag inte hade en aning om. Så jag vurpade och flög rakt ner på golvet utan att hinna med.
Tappade dosan till tvn, första gången av hundra sen jag kom hem.

Andra vurpan var idag innan vi skulle iväg till kyrkan och se på lucian. Hon satt inne på sitt rum och jag ska gå in till hon. Då stäng hon igen dörrn på mig så jag ramlar in och slår foten i mittersta lådan på garderoben och högerarmen slås in i dörrn.

Tredje vurpan som slår min vurpning över tomlåderna var också idag, påväg hem från kyrkan. Jag ha skjutsa hon på sparken till Ica, då jag av nån anledning hoppa på sparken och står upp och leker Colombus.
Då börjar hon springa mot en snöhög och jag säg åt hon och skärpa sig, men lyssna hon på mig? Icket.
Istället flyger jag av sparkjäveln och fastnar med vänsterbenet där fram (är blå och lite svullen bak där nu) och flyger ner och slår in ryggen i is. Tro också att jag slog i huvet rätt rejält, hade rätt ont.
Det var den mest smärtsamma vurpan hittills.


Huvet häng inte med (beror nog på andra anledningar) så jag ska nog ta och gå och lägga mig i sängen.
Hoppas på att jag kan somna idag. Igår var jag helt död och höll på att somna när jag låg och läste men så fort jag la igen boken och släckte så fylldes huvet av tankar och funderingar direkt.
Jag blir galen.

Drömmarna styrdes av allt jag låg och fundera på, lite glad är jag för det. Ett möte som jag inte velat va utan.
Saknar Dig som en tok. Önskar att du vart här.
Finast i världen.
En till jul utan rassel i granen..


Nä, så här kan jag inte sitta. Nu blir det sängen.
Gonatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0