Bryntesson

Är det ens möjligt? Ja det är det.

Det har ekat konstant i mitt huvud i flera dar nu. Svaret kom i onsdags, då jag även insåg att jag överlever. Det är så härligt att inte bry sig! Att bara vara. Bara vara mongo och sig själv.

Har ont i hela kroppen, svanskotan är inte vad jag önskar. Men inget minne av vad som möjligen skulle kunna hänt.


Men det är bara just det. Att det är möjligt och att jag ändå överlever. Oslagbart. Och att jag är så glad över att vissa mänsker flyttat hit. Idag har jag skrattat konstant verkligen. Den interna humorn är utan dess like.



Tänk att ha det modet. Det är tur att jag aldrig säger något dumt. Haha..

Ojoj, dagarna bara rinner iväg i en väldig fart, det positiva är väl att jag faktiskt hänger med rätt bra. Den senaste tiden har varit riktigt rolig. Nya människor, idiotiska mänsker som får mig att skratta. Underbart.
Vissa hänger tillochmed med mig i mitt dampande. Det om nått är imponerande.

Även om ingen kommer upp i Elins kaliber än. Det var så skönt när hon kom och jag fick leka av mig lite. Gårdagens morgonbravader kommer det talas länge om.. Jisses. Det går inte att göra annat än att skratta åt vår obegåvning. Uppfriskande. Tss. Vet inte om jag nånsin vill köpa mat med hon igen.



Kickoff-partyt i fredags går inte att beskrivas, måste upplevts. Det är intressant hur olika folken är nu när dom inte längre springer omkring i cape och solglasögon. Inte heller alla phösare som var phösare för sin klass.. Till min och Malins stora förtjusning.


Utgång igår igen och jag tror bara att jag blir yrare och yrare. Men så är det.



Nä, ska nog leta åt nån vaken mänska. Eller så sitter jag här och filosoferar, för.. vem har dött av det? En önskan, inte alltför stor fast kanske ändå. Bara liten.

Väntar med spänning på dagen jag kan äta igen, antagligen efter att jag hängt mig i duschslangen.

Jag kan verkligen ställa mig upp och säga: Jag överlever, det är inga problem. Igår var lusten stor att gå omkring att skrika det, för det var exakt den känslan som kom över mig. En form av lycka.



Sicken gårdag. Studentfest i tre lägenheter på Ankars, spring mellan. Fastnade längst i där det spelades The Killers såklart.
Fick tre plus på brickan också, begåvad som jag är. Tss. Hade väldigt kul åt rappbattlet som pågick. Det var humor. Kom hem alldeles försent men lyckades ta mig upp imorse ändå. Hörde hur det knackades på dörrar och trumpeter spelades och tyckte det var roligt, tills det knackade på min dörr. Morgongympa klockan sju, hur kunde jag inte misstänkt det?

Det bjöds på frukost men alldeles förtidigt för att jag skulle kunna utnyttja det. När jag ätit en halvmacka så hade andra ätit fyra, gav bort min andra. Vatten var goast och lättast.


Ska ta mig i kragen och hoppa in i duschen och duscha bort frossan, sen ska jag och Elin bege oss till stan. Tydligen kommer lönerna idag, klart dom ska spenderas då.



Har så roligt just nu och lever i en bubbla, samtidigt som det ska bli skönt att komma till verkligheten så kommer jag troligen sakna detta väldigt snabbt.




Jag överlever. Lycka.

Jisses. Dessa underbara låtar från en riktigt jobbig tid. Så förälskad i dom fortfarande. Kommer ihåg hur jag satt dagarna innan albumet släpptes och väntade. Några månaders väntan.. Och det är snart ett år sen.

Allt är snart ett år sen.



Hörde en av Kents låtar på radion förut, kom att tänka på tiden på Tärnan. Tiden är verkligen som den är. Söta barn.



Ja. Jag är galen.



Elin är här och det är så härligt att vara så otänksamt dum med någon som vet hur jag är. Som inte blir chockad när jag sätter igång.
Mera damp åt folken.

Det är så mycket som jag borde skriva ner och komma ihåg. Men allt jag vill skriva kan jag inte, på många olika sätt. Jag blir galen på mig själv, det är en sak som är säker.

Sådär bara pang bom så kom illamåendet över mig. Fast, det får jag erkänna att jag faktiskt haft lite förvarningar på det. Men ändå. Nåja, det gäller att andas in och ut med tankarna på annat håll. Synd att det ska va så svårt.


Det är tur att jag aldrig lär mig att hålla tyst heller. Tur att det är lite humor..? Äh. Det är inte så farligt.. Bara andas.



Imorrn får jag träffa Elin. Det tycker jag ska bli kul. Trot eller ej. Höhö.



Dom senaste dagarna har innehållt en massa saker. Spelade in radioteater idag. Roligt att lyssna på dom andras. Mycket intryck, mycket allt egentligen.
Vet inte vad som händer imorgon riktigt, det visar sig.


Nu ska jag sluta yra.. gå och lägga mig med huvudet fullt. Men det kunde vart värre. Ah. Galen.




Just det. Dagens absolut bästa. Möttes av fisbomber i postfacket! Jag äger nu flera fisbomber-påsar. Tror nog att det var den bästa födelsedagspresenten.

Avas andra album kommer nog alltid vara förknippat med den där förvirrande tiden.. Speciellt Sirens.

Tredje dagen i Piteå, andra dagens nollning. Det är så mycket just nu, svårt att beskriva. Men roligt är det och det känns väldigt bra.
Kom nästan nyss hem från grillfesten som påbörjades med femkamp. Befann mig i vinnarlaget.


Klassen vann den bästa förfesten innan mellanstadiediscot igår. (Applåder.) Danstävlingen gick mindre bra, men så är vi ju här för att skriva och inte dansa. Tss. Kände mig rätt sliten imorse och hade gärna legat kvar.


Äh. Tror inte att det är nån mening att försöka beskriva känslorna inom mig. Var mer bara för att säga att jag lever, fortfarande ouppackad, men glad.


Tack och hej.

Är trött och orkar inte tänka. Har kommit till Piteå sitter i min lägenhet och fryser. Ska ta och bädda iordning sängen och borsta tänderna så jag kan krypa ner i mitt varma underbara täcke.

Gjorde ett test förut, vad jag ska plugga till? :

Din personlighetstyp:

Tystlåtna, idealistiska tänkare. Vill tjäna mänskligheten. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Extremt lojala. Flexibla och avslappnade så länge de inte upplever att någon av deras grundläggande värderingar hotas. Oftast begåvade skribenter. Kvicktänkta, med förmåga att se nya möjligheter. Vill förstå och hjälpa andra.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Skribenter, artister, personalvetare, socialarbetare, svensklärare, bildlärare, förskole- och dagispersonal, präster, psykologer, forskare, fritidspolitiker, redaktörer, SYO-konsulenter, journalister, religionslärare.

Det kryper i kroppen på mig och jag vill inte vara här. Alldeles för mycket som virvlar och håller på.. Tror att jag håller på att bli galen. Nästan så att jag inte kan.. blir alldeles.. kommer inte på ordet nu, men det är väldigt träffande.
Jag orkar inte helt enkelt.


Om jag bara kunde knäppa med fingrarna och sen var det färdigt, det skulle underlätta väldigt just nu. Helst vill jag bara.. skita i allt och hoppas på att det blir bättre, men jag vet inte.


Jag blir galen och önskar mig långt bort härifrån. Det är som om allt inuti huvudet har lämnat mig i sticket. Skrika och tömma lungorna. Kasta saker i väggen.



Tack och lov att det är Os som avleder mycket. Och tack för känslorna som yr. Och Ara, beskrivslös. Men så grym! Det är så det ska vara.

Fröken Hypokondriker slår till igen. (Med tanke på att jag haft en hjärntumör sen högstadiet då mitt huvud domnade bort så ska jag väl vara glad att leva.)
Drömde tillochmed om smärtan inatt, så antagligen gjorde det ont att andas i sömnen också. Samtidigt som jag helt plötsligt blivit konstig i huvudet, snurrig och yr.. Håhåjaja, jag säger då det.

Kom nästan nyss hem efter en trevlig middag på Teatergränd med Elin och Sofia. Tror dom som jobbade där är glada över att det inte var så mycket folk precis ikväll. Behöver nog inte säga så mycket mer.
Elin the lick tyckte att maten var så god att hon även slickade bordet, det säger väl allt?


Borde kanske må dåligt över det faktum att det inte ens är halvpackat.. Jag orkar inte. Helst hade jag velat kasta allt i en sopsäck och kasta utan att tänka.


Nej. Fortfarande kortslutning, men det kanske beror på att jag varit halvvaken sen fyra imorse för att jag ville se Nystrand. Samma blir inatt.. Jii. Jag älskar os!

Trettiofyra, så många slag besegrade Lisa mig på bangolf idag. Trettiofyra, inget jag är särskilt stolt över, men det går inte att vara bra på allt.. Även om det så i mitt fall är ännu en sak jag kan lägga till på listan över saker jag är värdelös på.
Roligt var det iallafall och huvudsaken det, bortsett från att vi båda svettades som grisar. Var ingen vidare luft därinne. Efter blev det besök på ÖB, där Lisa bekantade sig lite förmycket med en geting.

Har packat ner alla böcker, skivor och filmer i lådor nu. Kan inte packa så mycket mer då jag inte har fler lådor, tydligen fanns det inga på Ica idag. Mystiskt men sant.


Knockades av trötthet helt akut så jag orkar inte mer, ska upp fyra och kolla simningen och gå och lämna in min tidrapport så bäst att sova.


Ajjöken ajjö.


Måste lägga till att jag vaknade till Martin Hanbergs underbara röst imorse och vi vet alla vad det betyder! Lycka i mitt liv, nytt!

Hur livet leker? Just nu står det på tomgång. Även om det återigen även sprungit ikapp och förbi mig. Hatar känslan av att inte hinna med, att bara vakna och inse.

Känner mig rätt oinspirerad för tillfället, i allmänhet. Har hamnat i sista-veckans-jobb-facket tror jag, bortsett från att det inte är min sista vecka. Härligt önskar jag att jag tyckte att det var, men det vore att.. överdriva.

Efter min panik-attack är jag ganska utmattad.. Många tankar som kom, ville bara strunta i allt. Packa ner mig själv i en kartong och postas till Australien. Det var som om jag först nu insåg vad jag faktiskt gett mig in i, eller ska. Tror inte någon förstår vad det faktiskt kommer betyda för mig, samtidigt som det skrämmer skiten ur mig.
Det var så starka bevis igår när jag läste papprena (dom andra jag fick kollade jag knappt på) och kände en sån lyckokänsla. Men idag kom som sagt verkligheten ikapp mig.. eller sånt jag funderar på men inte får svar på.

Klockan kom även igår. Traskade iväg till Ica och hämtade underverket. För självklart.. kan det slå fel med Puma? Den ligger i lådan och ska inte öppnas förrns på söndag när jag kommer hem från jobbet. Men den timmen jag bar den igår så var jag glad. Men det är ju fel att gå händelserna i förväg.

Måste verkligen få tag på ett par skor nu också.. hade mina älskade vita idag på jobbet. Ska tvätta dom på lördag i tvättmaskinen och hålla tummarna på det bästa.
Har börjat använda dom silvriga nu och jag hade nog älskat dom med om dom inte vart förstora. Tycker om när skorna sitter som slickade på fötterna (som mina älskade älskade perfekta 35:or som jag fått njuta av i ett år..) och inte som dom.
Det är riktigt konstigt att det kan vara sån skillnad på 35 och 35,5. Det är även synd att jag är så insöade på ett visst märke också. Fast dom skorna är så snygga, bortsett från dom fula som är riktigt fula.



Nej. Kanske ska ta och röja upp lite här. Imorrn är jag ledig, men tydligen ska Lisa komma och hämta mig sju imorrn, vet ej varför eller vad som ska hända så det blir intressant.
Som hon sa: Du behöver bara bankkortet med dig.

Igår när jag låg och filosoferade för mig själv i väntan på att sömnen skulle infinna sig insåg jag att jag glömt ett namn. Känslan går inte att beskriva, befriande på något sätt. Även om sanningen är att jag glömt två namn. Vad det gör för mig är en helt annan sak, precis som med så mycket annat så orkar jag inte bry mig just nu. Det var skönt att upptäcka.

När jag kom hem idag möttes jag av beskedet att min present blev ivägskickad idag. Kanske att den hinner komma tills på fredag? Only time can tell. (Höhö.)


Här drar det fram ett oväder. Tydligen ska det bli storm imorrn, mindre kul med tanke på att jag ska jobba. Höll på att bli allvarligt skadad med ett paraply idag. Borde ha lärt mig vid det här laget att det är livsfarligt att använda paraply i denna stan.

Bortsett från att jag blev rätt blöt idag så har det vart en helt okej dag på jobbet. Går mest omkring och skrattar, vissa mänskor är verkligen stjärnor. Ibland går det inte att låta bli att skratta åt dom förolämpningar (?) som faktiskt förekommer från andra.
Däremot förstog jag inte varför det sved på hela högerhanden när jag tvätta händerna med desinfektionsmedel (min sönderskurna vänstertumme har sin förklaring). Det tog mig några tvättar innan jag insåg att det kunde bero på den lilla lek jag hade med en katt. Jag upptäckte små, små rivsår på handryggen, trodde först att jag lyckats skära mig på papper. Höll även på att skrämmas ihjäl när jag såg mig själv i en spegel, trodde att den jag var hemma hos hade smugit sig på mig.


Tog på mig mer jobb nästa vecka, så söndag blir inte sista.. Vet inte hur smart det är då jag borde packa och sånt. Egentligen borde jag städa, för det ser inte alls så bra ut här inne just nu. Men orkar inte lyfta ett finger, höll faktiskt på att städa i lördags men då Lisa fråga mig varför så försvann lusten. Det lilla som blev städat och undanplockat ligger dubbelt upp och dammar.


Om jag kanske ska ta och försätta ignorera min stökiga lägenhet och se ett vänneravsnitt, har jag tur lyckas jag hålla ögona öppna hela tiden.



Ahh, denna underbara musik.

Sitter här och stinker rök efter att ha grillat. Det spelar ingen roll hur jag sätter mig i förhållande till röken för den ändrar riktning. Jag blev även knockad av en humla som flög rakt in i huvudet på mig och senare ramlade ner på min köttbit där den gned sin röv.

Gott var det iallafall (just rövbiten åt jag inte upp) och roligt. En del av maten ramlade ner i Bermunda Triangeln, där den fick ligga på kolen som var täckt av tändarvätska.

Det har varit riktigt skönt att inte behöva gå och jobba idag. Min första lediga söndag på hela sommaren. (Bortsett från förra söndan, men det räknas inte.) Var ute med Lisa igår, sista gången någonsin i denna stad. När jag kom hem lyckades jag skära upp tummen på meselocket. Är det ens möjligt?

Poopern ringde med och jag fick höra Markus sjunga Ibland gör man rätt, ibland gör man fel, min absoluta favoritlåt. Hade jag inte suttit hemma hos Lisa hade jag nog suttit i ett hörn och lipat.



Nej, nu orkar jag inte tänka mer. Ska nog se ett avsnitt av Vänner innan sängen blir slutdestinationen. 

Det känns riktigt drygt att en av dom låtarna som gör mig glad just nu är av en av mina inte alls favoriter.. Men så är det. Blä. Ändå kan jag inte låta bli att lyssna på den.


Ikväll är Markus på yran.. igår var The Magic Numbers som tydligen gav en magisk spelning.. självklart. Hur mycket hade jag inte gett för att höra han sjunga på svenska? Jisses. Tänk att vara där.. Poopern är där och ska få se Herr Krunegård ikväll. Jag är inte alls så avundsjuk som det går att bli. Inte heller är jag bitter över att jag befinner mig här.
Men kanske, kanske att jag ska få se han i slutet av denna månad.. Om det nu går att ordna. Tyvärr blir det inte på svenska, men det är ju inte möjligt att få allt här i livet.


Annars rullar livet sin stilla gång. Det är roligt på jobbet, vissa som jag får gå hem till är helt underbara. Historierna jag får höra, det är sån skillnad på hur det ser ut i världen. Att sitta och skratta är bara så skönt också. Har blivit riktigt fast med några och det kommer bli jobbigt att aldrig mer få se dom.
Som en sa när jag berättade att jag skulle gå i skola i tre år nu. Ja.. Då finns jag inte kvar.
Jag hoppas verkligen att deras släktingar och vänner uppskattar dom, för underbara är vad dom är.

Vet inte vars jag ska få alla fina komplimanger från sedan. Haha. Dom är allt för goa.



Ska väl snart börja vandra bort till Lisa och påbörja kvällen, mer än jag gjort. Just nu är det bara så skönt att sitta här med gott att dricka och bra musik ur högtalarn. Ibland önskar jag att tiden gick att stanna.

Jag är en sådan person som behöver dagar som bara går ut på att lyssna på musik och fundera över livet i sig. Vet att jag är alldeles för tungsinnt (även dålig stavare som det verkar) och allmänt deppad ibland, men jag är den jag är.