Bryntesson

Efter gårdagen så har jag bestämt mig för att lägga ner. Vad är det för mening att gå omkring med en känsla som bara drar ner en. Går inte att förklara den. Orkade verkligen inte svara i telefonen igår och det ledde till att jag klantade mig, men jag tror att jag är förlåten. Trots att jag inte kan förklara problemet. Men inget mer nu.
Speciellt inte när gårdagen också gav mig insikt på vad jag ska göra med mitt liv. Känner ett lugn.

Saken är bara att jag inte kan eller vill dela den här delen av mitt liv med dig. Det går inte. På så många sätt. Kanske är jag en idiot, men det är bara så det är.

Så. Nu var det sagt.


Helgen är för min del helt svart. Vet inte riktigt hur jag lyckades. Har fått lite smått berättat för mig, men jag vill inte veta. Mitt starkaste minne var det faktum att Kraftwerk spelade på Kåren, jag som tänkt på låten i några veckor nu. Även lyssnat såklart. Men sånt är alltid kul.
Blev räddad från mina tankar av Elin igår, våran hemlighet skulle ju vara, så det blev en promenad ner till Ica i blåsten. Vi höll på att blåsa bort. Försökte flyga, men det gick mindre bra. Sen satt jag hos henne alldeles för länge och sen talade jag i telefon med Poopern tills jag somnade. Stackarn är ju alldeles ensam i vecka, höhö. Det är inte lätt att vara minst i denna värld. Ja, hon är nog Nasse medans jag är Ior. Lilla systeryster som är som hon blivit.


Kvällen nu har varit helt underbar. Efter timmars bestämmande över hur det ska bli med mitt liv dök Nicole upp med färg. Lovade tydligen i helgen att jag skulle bleka håret och nu sitter jag här. Kan inte beskriva hur det ser ut. Haha. Illa iallafall. Men egentligen, vad hade jag förväntat mig? Dumtdumt.
Dennis kom hit och det blev kladdkakedags innan hans hår skulle få sig en färgning. Sen bröt kaoset ut. Tänk en Dennis ståendes på knä i min dusch och Nicole sittandes på toaletten. Hon försöker skölja ur hans hår och han börjar åma sig till Dirrty. Jag kunde inte stå upp, låg på golvet och skrattade. Han porrade på ganska friskt där på det blöta golvet. Haha. Herregudars. Blev självklart fotostund också.
Sen varade kaoset som inte går att beskriva, det måste upplevas. Herregud. Ni är helt underbara.
Dennis såg ut som en teletubbie och jag som en galen professor efter att Nicole stylat det.
När jag skulle med till Nicole för att hämta en mössa, går inte att gå omkring såhär, gjorde vi den mycket roande upptäckten att Dennis hår glänste grönt. Så lyckade mänskor vi är.

Ja herregud. Sicken kväll. Sicken dag, började mindre bra men avslutades på topp. Men det spelar som ingen roll, för nu orkar jag inte med skiten mera ändå. Ha.
Det blir till att kämpa, men klart att jag klarar det.


Nu ska jag avnjuta lite mer musik som betyder innan jag ska krypa ner i min nybäddade säng i min nydammsugade (!) lägenhet. Snajs.

Sitter i sängen och flummar runt, har ingen hjärna idag. Fryser om fötterna gör jag också. Vädret är inte så lockande heller. Vaknade alldeles förtidigt.
Drömde om människor som badade i bajsvatten. Intressant.

Gårdagen var kul, iallafall är det det jag tror. Har inga minnen, förutom tiden hos Isa med god mat och roliga människor. Men efter att jag halsade cidern tillsammans med Jonny så försvann hela kvällen.
Några små fragment som kryper sig fram men ett stort mörker. Precis som planerat. Tss. Kick-offen, släng dig i väggen.

Dagen spenderades på staden och som vanligt har vi dåligt inflytande på varandra. Jag gick och spontansköt mig. Nicole fegarslet Jensen gjorde det inte. Vet inte riktigt varför jag egentligen gjorde det, men impulsgrejer är ju alltid roliga. Äger en ny jacka nu också, var precis vad jag behövde.
Hela dan var full med glädje och kvällen blev ett bra avslut på en bra dag.



Ska få tummen ur och kolla vad folken gör, orkar inte sitta (läs ligga) här mer, men jag måste bygga upp det först. En värmande dusch skulle inte sitta helt fel, är rädd att mina fötter förfryser snart.


Jag ska på hockey inom en snar framtid, det gör mig lycklig.

Vad får jag för att jag lyckades boxa till kniven en gång till? Smack, rakt över handryggen. Så kan det gå.

Världens fulaste mixer står på mitt bord just nu. (Den var större än förväntat.) Imorrn ska det inhandlas yoghurt så jag kan göra en efterlängtad smoothie. Musmfilibabsingen så att säga. Proppfull av blåbär, hallon, banan och kiwi. Egentligen borde jag fixa lite is också, men min frys är full. Går knappt att stänga dörrn..
Då kan jag göra frozen fruit-drink. Åh.. Det är gott.

Har äntligen fått tummen ur och köpt en kalender, kanske får lite koll på mitt liv nu. Det ska bli skönt. Trotsallt så kan det vara en fördel att ha någon sorts koll på vilka dagar det är lektion.
Fick även tag på en galltvål. Tyvärr verkar inte fläcken vilja förflytta sig så som jag vill att den ska göra. Får se slutresultatet imorrn när dom torkat. Upptäckte en oljefläck på dom med, vad gjorde jag egentligen i fredags?

Men det finns större problem än så här i världen. Jag ska inte klaga. För om sanningen ska fram så är det riktigt längesen jag mådde så pass bra som jag gör nu. Lite trött bara. Ska sova. Upp tidigt imorrn och koka ägg.
Sen blir det kväll och vi ska fira. Fira som om det inte finns någon morgondag. (Haha.) Skratta och ha kul, precis som dom senaste veckorna till 99% har sett ut.
Varför fokusera på den dåliga en-procentaren. Onödigt.


Hur smart det var att välja radion framför musiken? Ha   ha. Jag är inte bitter.

Tänk att jag lyckas med allt. Fiskade upp kniven försiktigt från disken när jag kom på att den låg där och väntade på att skära mig i fingret. Diskade den och la den smart på diskstället, dels så att den inte ska riskera att bli slö och dels för att jag ska ha koll på den.
Går inte att förklara, men klart att jag spetsar mig på den iallafall. När allt är färdigdiskat och jag inte har nått vid diskstället att göra. Swosch.

Höll även på att slå sönder ögat. Ett råd till allmänheten, gå inte samtidigt som du kliar dig i ögat. Inte om du är som mig och springer in i kylskåpet.


Examinationen är ett stort frågetecken. Okej? Var det allt? Jag förstår ingenting. Men egentligen var det ett bra avslut. Mitt huvud innehöll enbart ibland gör man rätt, ibland gör man fel. Måste sluta lyssna på den tror jag. Speciellt i vissa tider. Och speciellt när vissa saker sker. Skrämmande, men för sant.


Krampande.

Jag vet inte om det blir mer jag. Är den enda jag känner som dras till såna fula saker.

Om den blir min får tiden utvisa..

Har nyss ätit frukost (!) efter en promenix med Elin. Var skönt att gå ut och få annat att tänka på efter en riktig jobbig natt. Kunde inte somna igår, min grubbelgen gick på högvarv. När jag tillslut somnade drömde jag att jag dog och vaknade illamående. Alltid lika kul att krossas mot ett berg i en bil. Självklart.

Fick för mig att jag skulle isolera mig hemma och aldrig visa mig ute då det bara leder till att jag gör illa mig. Kan stoltsera med ett blåmärke under ögat som idag, snart tre dar senare, börjat ömma. Så kan det gå.
Men jag har insett att jag är ett praktexemplar på att dom flesta skador sker i hemmet. Dom veckorna jag bott här har jag gjort illa mig mer än.. ja. Normalt.
Krossade ett glas och spetsade foten. Det kliar och håller på så jag hoppas det tyder på att det läker och inte att det är glas kvar.


Mina nya gröna skor är helt underbart sköna och jag funderar starkt på att köpa dom röda också. För.. damdamdaaam, det är inte pumaskor. Borde firas att jag brutit trenden.


Ska iväg till skolan sen runt elva och plugga lite. Seminarium på torsdag och jag vet inte vad jag ska vänta mig. Det känns bra.. jätte. Jag tror att det kommer gå bra.
Efter det blir det staden där det ska jagas mixer. Jag vill ha smoothies. Mumsfilibabsingen. HIttade åt den fulaste mixer jag sett på internet, men ska kolla in Åhlens först.


Först uppdatering på världen. Ajjöken.

En sak är säker. Just nu hatar jag telia. Ditt dumma jäkla arsle som jag talade med för två veckor sen, T A C K så extremt mycket för din kunskap. Hoppas du blir nersprutad med snöslask av en bil när den tiden närmar sig. Jag hatar dig. Dumma idiotiska fanskap! ÅH JAG BLIR GALEN.

Hur svår information var det att delge? Dumarsle.



Idioter. Varför finns det inga kvoter på idioter?

Ångest som växer sig starkare och vad händer? Jo. Dom spelar Mange Schmidt på radion. Ärligt talat? Det var nog det sista jag behövde just nu.
Nästan så jag får lust att ta mina glasögon och köra in dom i örat och snurra runt.



Vad hände egentligen?

Bryskt uppvaknande, men samtidigt så nödvändigt. Behövde en spark. Även om jag gick omkring i ångest ett tag.. Försökte samla mina tankar men det var ett omöjligt uppdrag. Lite paralyserad, som tur var så skulle Isa och Nicole ner på staden. Vem kan gå omkring med hjärnspöken i det sällskapet?

Väl tillbaka på Ankars hade mänskorna sex påsar var som dom skulle försöka bära hem. Det slutade med att dom fick skjuts av bovärden, jag skrattade hela vägen hem. Själv hade jag bara två.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen, vi har alldeles för dåligt inflytande på varandra.

Ikväll blev det pajbakning och tv-tittning. Amerikanska plastikkirurger, dom är en annan värld.



Har drabbats av flashback-saker som jag helst varit utan. Jag är knäpp och antagligen inte så säker på min sak. Ja jisses.



Nu ska jag sätta mig vid radion och lyssna på.. natt i p3 och p4. Har glömt om det heter det, så längesen nu. Men behöver den avkopplingen samtidigt som jag ska ta tag i mitt referat. Jag har varit en idiot och vill det helst inte igen. Så.

---

Sitter här och vet inte riktigt vad som händer. Två timmar i en soffa varken vaken eller sovande. Jag är yrare än någonsin. Det borde inte vara tillåtet att vara mig.


"Jag tror att min hjärna är lös.."

Borde verkligen försöka sova, men har en oro i kroppen som inte vill släppa. Går inte att ligga ner. Blir galen. Det känns inte alltför avlägset att halvdö av sömnbrist inom en snar framtid.
Sov runt en timme inatt, somnade aldrig. Men så går det tydligen när jag är realistisk. För det är det jag är. Men när jag får höra sånt jag egentligen vill höra så blir det bara fel. Var realistisk.

Gårdagen bjöd på en färd in till akuten. Satt hemma hos Nicole och tittade på Bridget Jones.. och försökte ragga över Maggan på min sida. (Tror att vi börjar komma bra överens den lilla sötnosen och jag. Om ett tag ska jag ta upp henne ur buren utan att hon ska pinka på mig. Gäller ju att skapa ett förtroende först.)
Sen drabbades Nicole av en blodpropp i benet. (Alla symptomen fanns där.) Problemet var att vi eldade upp varann och jag kunde inte sluta skratta. Ringde dit Isa som är lite mer nere på jorden och på något sätt lyckades få skåningen att ringa sjukvårdsupplysningen. Sen var det ett mindre äventyr att få henne till akuten. Det var dock ingen blodpropp. Men nu vet vi hur ett blodproppsben ska se ut, om det skulle hända igen.

Ja jisses, vad skulle jag göra utan dom där två? Vi har alldeles för dåligt inflytande på varandra.


Helgen har gått i trötthetens tecken. Alla har legat och powernappat hela tiden, förutom jag som inte kan.
Fredagen gav mig en punkterad fot, fick några blodkärl krossade. Skönt. Speciellt när jag kommer ihåg hur jag tänkte "detta kommer göra ont imorrn."
Lördagen slutade med att jag gräsade ner mina nya byxor. Går det att bli mer begåvad?
Skyllde det på att jag var för kort och att det var en JÄTTEhög kant jag skulle kliva upp för, men när vi gick förbi där igår så var den inte så mycket högre än en vanlig trottoarkant. Så, det var nog snarare det jag hade i kroppen än längden på mina ben som var skurken.


Nej, usch. Nu känner jag frossan krypa in i kroppen. Bäst att bädda ner mig i sängen, eller soffan med en bra bok. Har jag tur kanske jag tillochmed somnar. Drömlösa drömmar utan önskan.

Det var nog dumt av mig att kliva upp, men samtidigt går det inte att ligga kvar och drömma saker som bara ställer till problem. Är bara vid halvt medvetande fast det kan vara skönt.


Tänk om det gick att skylla allt jobbigt och ont på en lapp och om lappen skulle försvinna så skulle allt annat göra det med. Det skulle underlätta.



Det kryper i kroppen på mig när jag läser om allt och här sitter jag. Hur fungerar det egentligen? Men, det bli tre år här sen måste jag ut. Kan inte bara sitta och läsa, höra, se allting. Hur går det att vara opåverkad? Hur är det möjligt att bygga upp sitt liv enbart runt sig själv. Hur kan världen undgå vissa människor?
Samtidigt som det skrämmer mig så är det fascinerande.

Har nyss torkat upp en massa smirnoff från golvet. Tydligen är jag så kort att påsarna slår i trottoarkanten när jag går.. så flaskor går sönder.. Helt underbart. Tur att jag inte hade nått av värde som blev kladdigt i påsen. Iochförsig hade jag mina nyinköpta 34:or (!) men dom blev inte blöta.

Det kändes också bra, att jag köpt vinterskor att ha tjocka sockar i i storlek 34. Idag har varit en mystisk dag. Försäljerskan blev lite förvånad när Elin frågade vars skorna som stog i skyltfönstret fanns.
"Men.. det är ju på barnavdelningen?"
Jag vet att min mammas moster en gång gav mig världens kommentar om mina fötter, men just nu har den slunkit undan mitt medvetande. Tss. Inte lätt detta.


Har antagligen handlat utöver mina tillgångar dom två senaste dagarna, men jag lever bara en gång. Tråkigt att dö och inte levt. Även om det dåliga samvetet finns där och gnager.. En vacker dag. Då ser det annorlunda ut. Det är min vision.


Ikväll blir det utgång, skönt och roligt. Har sett framemot det en hel vecka. Tiden springer, hinner inte med. Fick veckans roligaste sms förut, har så otroligt sköna folk i klassen.


Hittade åt en lapp när jag höll på att småplocka.. jisses. Jag är knäpp.


Nej, om jag kanske ska ta och äta lite medans jag poppar min 90tals-musik som jag hittat åt. Så länge sugare.

Det vore ju rätt typiskt om världen skulle gå under idag, även om det skulle rädda mig lite smidigt. På nått sätt skulle det vara lite humoristiskt.. Men så är min humor inte från denna värld heller.

Tänk bara.. Haha. Pang. Slurp. Slut på mänskligheten. Ajdå. Så synd att jag inte hann färdigt.



Nu måste jag verkligen skärpa mig.

Frågan är hur illa ställt det är. Mina ögon går i kors och huvudet hänger absolut inte med. Men det låter nog mer illa än det faktiskt är. Känner mig rätt lugn, kanske inte är utav den uppjagade typen, jag vet inte. Bäst att sova nu och verkligen hoppas på att jag tar mig upp imorrn.. Annars kan det sluta riktigt, riktigt obra.

Min dator håller på att ta död på mig med, bara tvärdör alldeles för ofta. Måste bli bättre på att spara hela tiden. Vet inte vad som har hänt, förut hände det nån enstaka gång men nu varje dag så gott som.

Härligt.



Höll på att storkna när jag kom hem idag. Ljuset jag köpte igår som luktade god choklad (som nybakade chokladsaker) verkar utsöndra allt annat än god lukt. Det var lite av en chock. Vet inte om det var för att jag tog bort all plast runt den igår och frigjorde en massa instängda dofter.
När jag kom hem från Nicole möttes jag av den vidriga ljuslukten, tjockpannkaka och nybakade bullar, sicken blandning.

I det stora hela har dagen inte gått nått vidare bra för mig, speciellt inte i matlagningsväg. Hade inte tankarna med mig när jag gjorde pannkakan, den slutade som en hård macka. Så går det när det används en stor ugnsplåt med samma mängd smet som i den form jag bruka använda. Tur att jag tänker.
Bullarna blev inte som jag hoppats heller.. Kan hänt att det var mjölmängden som spökade. Typiskt.


Har haft ont i näsryggen större delen av dagen. Vill inte veta vad det kan vara tecken på. Kan förklara dagens otänkligheter med.

Bortsett från att jag förstog att jag gått och tittat genom en tunnel nu igen. Går det att bli mer irriterad på sig själv? Det går inte att leva så. Bevisen talar sitt tydliga språk. Dumma mänska.
Men nu är det slut på det.. om jag fick önska.

Okej. Borde jag vara lättad över att jag inte känner någon panik, eller är jag bara dum i huvudet? Ih. Blir så less på mig själv, samtidigt som jag tydligen alltid jobbat bäst såhär.. Kan alltid hoppas att det är en bra kvalité.


Carl-Einar Häckner ikväll, fick gå gratis. Han började ganska tamt (jag vet.) men sen började han leverera saker som riktigt gick in i kroppen på mig. Jag trodde inte att han hade sånt djup. Jag säger bara platå och ryser i hela kroppen. Ska skriva ett referat om det, i början kändes det mindre bra tills han sa repliken som jag kommer bygga upp det hela från. Dock inte platå-delen.

Synd bara att vi satt längst fram och han sjöng och väntade sig respons från publiken. Alla sjöng utom en tydligen, skrattade tyst inombords när han började råsirra på gubben brevid mig. Behöver jag ens nämna att han flyttade blicken till mig istället? Och att jag skulle sjunga tillbaka till han, ensam. Hur är det ens möjligt. Men jag har fina skor iallafall..

I pausen kom saknaden efter Black Noise (?) över mig, då jag blev upptvingad på scenen av jordens snyggaste mänska. Det är en dag att minnas.


Gjorde nog en riktigt stor tabbe idag med.. Ibland går det att fundera över min begåvning. Måste ringa och kolla upp skiten imorrn. Satan också..



Nä, om jag ska ta och dra en snabbdusch. Trotsallt skola imorrn och.. (skrik.)

Hur roligt det är att vakna och inse att det var en dröm? Helt obeskrivligt underbart.. Skit. Orkar inte mer. Förresten är jag bara så less, räcker det inte?

Idag blir det att rymma till pluggningens underbara värld och skära av allt annat. Påbörja artikeln, om jag nu bestämt mig.. Jag vet inte. Om jag ska nå det jag vill så måste jag. Den lätta vägen är inte den jag vill ta.


Massa underbar musik också. Snälla, stäng av tankeverksamheten, vill inte ha den på just nu.
Tack Markus för dig och dina underbara texter.

Blä.

Gjorde en jobbig insikt idag när jag insåg att jag faktiskt är här för att plugga. Satt och stirrade på boken och kände ångesten växa, som tur var så ringde Sofia så jag fick ett giltigt skäl att skjuta upp det ett tag till.
Det faktum att boken faktiskt var intressant gjorde inte saken bättre. Läste nästan allt jag skulle, tar resten imorgon. Plus dom två andra.. Klart det löser sig.

Förresten var det viktigt att jag förflyttade mig från kylskåpet där alltför goda saker lockar. Funderar på att ta och lägga mig i sängen och ta igen förlorad sömn. Sov inte mycket alls inatt, mycket som virvlade i huvudet plus att jag inte mådde så bra efter dagen/kvällens svullning med Malin. Vi var duktiga och bakade bullar, tyvärr glömde vi smörja dom, båda satser.. Och första satsens recept var värdelöst. Men ätbara var dom.

Var påväg hem när det bestämdes på utgång. Så mycket jag skrattat dom senaste veckorna, det är sjukt. Har verkligen gått och blivit ett dampbarn. Men det sägs väl att folk blir som dom umgås? Förstärkning iallafall.
Vet inte när jag kom hem, men då jag tydligen såg sjuk ut och hade skola idag så var det ju bra att jag gick och la mig. Fick ett sms halv tre där badplanerna blev verklighet. Kan ju inte varit annat än skönt att bada nu?

Dagen har innehållit enkätundersökning på stan. Pratade med några riktiga stjärnor. Den sista tanten som jag talade med visade sig komma från Ö-vik/Själevad, men hon var inte MoDo-it. Fick veta att Näslund är en riktigt skön person medans Foppa är en fjant.

Gjorde även ett misstag att öppna ett mejl på lektionen idag, tvekade när jag såg det.. Deprimerande läsning? Ganska. Snacka om att jag ångrar mitt val, herregud. Det vore en sån lögn om jag skulle säga att jag lider. Klart det finns stunder som inte är så bra. Men jag skulle inte sitta där jag sitter idag om jag brytt mig. Livet blir vad det görs till.



Får se vad morgondagen bjuder på för roligheter.



Har jag sagt hur glad jag är över att vara här och göra det jag drömt om i hela mitt liv med dessa underbara mänsker?



Äh va fasen, ajm just singing that melody! (Can i get your number?)