Bryntesson

but first.. its okey.


Igår hittade jag den perfekta 20årspresenten till mig själv. Hade troligen aldrig köpt den annars, det handlar om rätt mycket pengar för en klocka.. men samtidigt är jag världens största pumanörd också, så det är väl som det ska.
Dom hade semester just nu, så den kommer nog inte förrns om nån vecka. Det bästa vore den elfte. Lite tråkigt ifall den inte hinner komma innan jag flyttar.. höhö.


Ska iväg och jobba om en timme, första gången på en vecka. Känns lite segt, mest för att det är kvällsturen, är inte så förtjust i den som jag en gång var. Det går ju att fråga sig varför..
Sen jobbar jag imorrn och är ledig helgen, skönt. Sen är det inte mycket kvar av denna perioden, slutar nästa söndag. Är ledig på torsdag, så bortsett från idag så har jag sju dar kvar. Det har gått skrämmande fort..
Så mycket för våran sommar, men det positiva är ju att jag kan ge mig själv en riktigt fin present. Tss.

Tappade ner vattenflaskan i glaset när jag fyllde på, så borde torka bort det. Sen ska jag göra mig iordning för dagens slit.
Det som allra jobbigaste är hur jag ska orka mig upp imorrn, är helt död. Nåja, allt löser sig.


this is your chance.

Har suttit och raderat sms på mobilen så den dog. Måste leta åt laddaren så jag kan fortsätta raderandet. Det lättaste vore väl att radera allt på en och samma gång, men självklart är jag en sån som ska plåga mig själv och läsa vartenda ett innan jag klickar radera. Och en del sparas med, inte för att jag vet varför. Men som sagt, det är bara sån jag är.


Har raderat dom där smsen som fick mig att panik-ringa Sofia en helt vanlig kväll, hon måste tyckt jag var något mongoskadad. Kommer nog aldrig glömma det samtalet, vilken panik jag hade. Stog inne på toaletten och visste inte vars jag skulle ta vägen.
Veckan som gått har faktiskt alldeles förmånga tankar gått till den tiden och jag undrar ifall jag egentligen tycker helt annorlunda än jag påstått att jag gjort?
Som om det faktumet att jag flyttar härifrån om nån vecka tillåter mig att känna efter hur det egentligen stog till, hur det kanske fortfarande står till?

Borta är meddelanden från folk som en gång i tiden betydde något i mitt liv, människor som jag inte har kontakt med idag. Det är konstigt hur det blir.
Jag har gått igenom gamla känslor när jag läst dom, kommit ihåg vad jag gjort när jag fått det. Jag är dum i huvudet, jag vet.



I vilket fall har jag haft en skön vecka med la familia. Utomstående måste fundera vars tvångströjorna är nånstans..

Ska lägga mig nu och förhoppningsvis få sova hela natten utan att väckas av något, det var längesedan. Fast först lite efterlängtad David Gray.

Godnatt.

i know that sorry just wouldnt do it.


Men jag orkar inte. Klarar inte av det. Önskar verkligen att jag gjorde det. Skulle kunna bita av mig tungan varje gång, samtidigt som jag nånstans inom mig bär svaret på varför det blir så illa.

Är så otroligt trött och sliten.. bara för att jag fått in i huvudet att imorrn är min sista dag på flera dagar. Med tanke på kaoset som råder förtillfället så skulle det inte förvåna mig om det blir jobb på onsdag.. Får ta det då.


Det är inte roligt att inse hur denna värld är, hur lite ett liv är värt. Och när jag tänker på gårdagen då önskar jag att jag slapp mer. Den tog verkligen bort det roliga jag ser i det och.. ja.


Det gäller att hitta det positiva och vissa dagar är dagar när replikerna bara öser ner över mig och jag skrattar konstant. Eller att jag satt och tala med en idag som fått ett korsordspris och önskade att jag kunde få mötas av en present i postfacket. Så kommer jag hem och.. tada! Jag har fått en disktrasa. Dagens sanning och går det att bli roligare? Om jag ser på dagen i stort.

Slog i huvudet nått så grymt i solskyddet i bilen igår och har fortfarande ont. Skulle jag raka av mig håret på halva huvudet så skulle jag få se blått.


Hade en rolig lördag. Det mesta som jag minns av den iallafall. Kan ju diskuteras om det är smart att åka karusell i regnet om det ändå inte kommer att kommas ihåg?


Godnatt. Låt tisdagen gå snabbt, för sen får jag sova.. sova och sova. Sen kom folket hit och det blir Liseberg och allt annat som hör till.

Vem jag är?

Alltid go och glad, även frånochmed idag en riktigt käck en.


Och vet ni vad? Jag trivs riktigt bra med det också.


Låt det regna ner skit, jag är alldeles för käck för att låta det trycka ner mig. Ha. Ta det.


Jag är käck, höhö.

Trodde inte att det var möjligare att bli tröttare än jag var igår, men efter att blivit väckt imorse halv tio så är jag det levande beviset på att det är möjligt. Orkade verkligen inte kliva upp förrns vid elva, utan att kunna somna om. Har nyss ätit en macka iallafall, önskar verkligen att jag kunde lägga mig ner och sova.
Nåja, jag är glad över att jag inte jobbar idag. Och det faktum att jag jobbar kväll två dar i rad sedan.


Så, nu är kontraktet skickat och påväg till mig. Det borde väl dyka upp inom dom närmsta dagarna, sen är allt klart. Då blir det Piteå i tre år, om inget oväntat händer.
Klart att jag är kluven, på alla dess sätt, men nöden har ingen lag som det så vackert heter.


Igår återknöt jag bandet till mina favoritfinnar. Underbart.

Hade önskat att mitt paket från adlibris skulle anlänt idag så jag skulle ha mig nått att läsa. Ska gå och lägga mig nu, få ta och läsa om nån för hundrade gången. Tss. Böcker, böcker.


Ringde och kollade om lägenheterna idag också, så det enda jag behöver göra nu är att tacka ja. Väntar med det tills på måndag, hennes rekommendation.
Skönt att det är avklarat nu. Det är konstigt att se och höra folk omkring mig bli gladare för min skull än jag själv. Förhoppningsvis beror det bara på att inte har någon hjärna.


Blev jag lycklig idag när kedjan på cykeln hoppade ur? Det är tur att min tekniska sida då glimtar till och jag är begåvad. Men är det inte lustigt hur saker händer då det passar som sämst?



Usch. Sängen kallar, sömnbehovet är inte att leka med. Tror att dom senaste dagarnas dova värk i huvudet och allmänna illamående går att spåra till det.


(När allt är avklarat och skrivet så alla "tänk om" försvinner, kanske det går att få in vad som egentligen hänt.)

Sitter här och njuter av David Grays underbara allt och tycker nog att livet är helt okej ändå. Om jag bortser från det faktum att mitt huvud inte är som det ska och jag är alldeles för konstig i allmänhet.
Halvtimmen mellan fem och halv sex var mystisk.. vet inte riktigt vad som hände där.. Men som sagt, bortsett från det så är det nog mer än okej.

Vad jag önskar mig just nu är att minst tre personer tackar nej till sin plats, för då gott folk, då kommer jag förverkliga min dröm på riktigt.

Trot eller ej, men till hösten så kommer jag bosätta mig i Piteå för tre år framåt. Sen om det blir på journalist (fjärde reserv) eller radioproduktion (där jag är antagen) får jag inte reda på än.
Men nog är livet bra härligt ändå.


Speciellt beroende på att jag på söndag kan ligga och sova till halv fyra om jag så vill! Vilket är ganska troligt.. Höhö.



Ja, nog är det ett leende ni ser.

Så värdelös jag kände mig idag var det längesen jag kände, om jag nu nånsin har känt den formen av värdelöshet förut. Det var en stund jag inte önskar mig igen, men som alla (så gott som) sa så ska jag inte ta det personligt. Glad över att jag lyckades le mig igenom hela skiten, nästan iallafall. Ja jisses, så det kan bli.
Det är då jag är så glad över att en sång kan överrösta allting och jag går omkring i den världen ett tag. Vad vore denna värld utan musik?

Annars så är jag bara riktigt trött och sliten, det tar nog mer än jag känt efter. Men den uträkning jag gjorde idag (snälla låt den vara rätt) gör det värt det. Mycket värt det.
Jag kommer ha råd med en biljett till Australien om allt skiter sig, det är positivt.


Tala med en mänska igår som påstod att jag kommer få besked om skolan redan nästa vecka, slutgiltigt. Jaså, sa jag, inte i augusti då?
Det blir lite skillnad i planerna. I helgen blir det till att ragga bostad och helt enkelt hoppas på det bästa.


Vad mycket som hänt den senaste tiden som jag inte orkat skriva ner. Sorgligt med tanke på att mitt minne inte är det bästa. Fast det kanske också är ett tecken på att det inte är så betydelsefullt, vem vet.


Nä, tacka vet jag den underbara musiken som strömmar ur högtalarna just nu och fyller mig med glädje.

Vad glad jag blev när jag hittade en David Gray-skiva på min dator. Har hur länge som helst tänkt att fixa en, men inte fått tummen ur.
Så nu sitter jag här och njuter.. Så underbart det är. En riktigt bra avrundning på min dag. Blir så glad när jag hittar åt musik som jag längtat efter.

Tydligen lyckades jag ta den från pooperns dator när jag snodde allt från hon, höhö. Kommer inte ihåg när det var, men det måste varit runt jul (?) och seg som jag är så har jag inte kollat igenom allt jag tagit.


Tänk när jag äger en cdspelare, då ska jag inhandla en massa skivor och bara sitta på golvet och njuta. (Så som jag gjorde för nån dag sen.) Tyvärr så låter det inte lika bra ur en tv som ur en bra spelare, min dator är inte heller den bästa musikutsöndraren.
Det blir en glädjedag.

Idag var jag tvungen att bita mig i tungan för att hålla tårarna borta. Jag vet inte hur många gånger jag sagt det den senaste tiden, men idag menade jag det verkligen. Det är tur att ingen vet hur livet utvecklar sig. Vem skulle orka med?

Blir bara så less på allt gnäll och skit, kanske var det för att jag var frustrerad på mig själv men det var inte nådigt inne på ica. Vissa folk, det är ju tur att dom prioriterar. Usch och blä.

Har iallafall haft riktigt intressanta samtal idag, viktiga saker har diskuterats och det är så roligt att höra äldres åsikter. Ingenting som har med skitsaker att göra utan meningsfulla tankar och åsikter. Ibland önskar jag att jag skulle kunna få sitta hemma hos vissa en hel dag och bara diskutera.
Jag blir så arg på alla som inte tar tillvara sina äldre släktingar när det går att få ut så mycket av dom.

Gårdagen var bra också, en av mina favoriter skrattade gott när jag berättade vad jag lärde mig av ett halvårs tysk-läsande. Satt och läste lite tidningar.


Jag undrar vad Wagner har gjort för fel? Idioter. Så pinsamt att läsa.



Är så glad att det är Scrubs-maraton ikväll, det lugnar mina nerver. Underbart, underbart.



Ska helt enkelt sluta att svara i telefon och kanske aldrig mer tala med nån mänska jag umgås med mer, glömmer ändå bort precis allt som planeras.
Skrämmer mig själv påriktigt.

---

Det är det som inte finns kvar.



Mitt huvud känns verkligen av, det är överfullt och jag vet inte hur jag ska tömma det. Jag har yrat så mycket det sista tiden, nästan så jag skrämmer mig själv.



Yr, yrare, yrast.


Tre dar, nästan fyra, sen börjar det på riktigt riktigt.

Trodde att jag befann mig i Rossön och det var vedklyvningsdags när jag vakna imorse. Att lyssna på en häcktrimmer några timmar i sträck är inte en dröm om sömn behövs.
Fast att jag fick för mig att jag var i Rossön kanske inte var så konstigt med tanke på vad som slog mig precis innan jag gick och la mig igår.. Usch. Dont know what to do.


Var det glädjekänslor när Spanien vann? Oh jäs. Inte för att dom är ett av mina favoritlag men nog var dom värda det. Oroade mig lite för att Tyskland skulle trycka in nått skitmål men varför oroa sig när dom har Casillas i målet?



Hoppas, hoppas, hoppas på att det här slutar bra, då slipper jag tänka mer.