Bryntesson

Aldrig är jag så smart som när jag är ute på mina promenader. Att gå och bara fundera, helst med bra musik i öronen. (Om det inte är en MoDo-match på radion såklart.)
Det är då jag önskar att det gick att koppla hjärnan till nån maskin som kunde skriva ner allt jag tänker och kommer fram till. För vissa saker är sånt som jag vill komma ihåg, i alla fall känslan. Men så fort jag kommer innanför dörrn så är det borta.

Har frusit extremt idag, plus att jag var helt död förut, så att gå ut i kylan lockade inte. Men som tur är så gick jag ut ändå. Det var en sån här promenad som var skön hela vägen fram och tillbaka, bortsett från att jag höll på att förfrysa händerna.
Bara bra musik på mp3:n och jag mådde så bra, av ingen anledning och ändå tusen orsaker. Hjärnan jobbar på högvarv men känslan av att allt kommer att lösa sig har spridit lugnet i mig.
För jag tror det, att på ett eller annat sätt löser sig allt.

Dont look back in anger, det ska jag börja leva efter. Speciellt med tanke på att om jag byter ut a:et mot ett å så passar det med.

---

Önskar att den trötthet som jag kände förut kunde stannat kvar, hade vart skönt att lägga ner huvudet på kudden och bara somna. Trots mina promenader är det alltför mycket som rör sig i huvudet.
Läste att kroppen skulle lära sig att sängen var till för att sovas i, ingenting annat. Det är inte bra att ligga och vrida och ha sig, då ska jag egentligen kliva upp. Nuförtiden kan det ta flera timmar innan jag väl somnar.
Ett råd var att skriva ner allt som det grubblades på och skriva ner lösningar för att sedan när jag la mig så skulle det va tomt i huvudet.
Det blir väl bra en vacker dag detta med.


Nej, lika bra att sluta svamla och ta och hitta på nått annat.