Bryntesson

Dagen har bestått av isolering och isolering. Med småplock, en dag ska jag röja upp påriktigt.. men inte än. Lagade pärgratäng och stekte egna köttfärsbiffar. Tvättade min tvätt som väntat alldeles förlänge. Lyssnat på radio och skrattat. Åt några knäck och funderade över livet. Samtidigt som jag stänger av. Bah.

Just nu känns allt åt helvete.


Satt och tittade på Insider, det handlade om misslyckade skönhetsoperationer. Jag har svårt att känna medlidande med dom det handlade om. Inte bara i det fallet utan i det stora faktiskt.
Att lägga sig under kniven för att förändra sitt utseende, ärligt talat. Och sen sitta i tv och tycka synd om sig själv.

Jag är väl den sista att uttala mig kanske. Men det finns skönhetsoperationer och åtgärdande plastikkirurgi. Det sistnämnda är viktigt. Att kunna återställa, inte till hundra procent alltid men ändå, en mänskas utseende efter en olycka eller liknande. För vi lever i ett väldigt utseendefixerat samhälle och den som inte ser ut som andra passar inte in. Vilket äcklar mig nått fruktansvärt.
Dom mänsker som inte behöver plastikoperationer men ändå utsätter sig för det. Jag blir galen. En operation hjälper inte, det är tänket som måste ändras.

Skulle kunna fortsätta i en evighet. Men det har jag varken lust eller ork till.

Kan tänka mig att folk tyckte att jag hade ett lätt val. Men jag sa nej. Ett nej som senare blev ett ja av många olika anledningar, rätt oundvikligt kan verkas.
Jag vet att jag haft det mycket lättare än andra, har det i ett mejl jag fick för nån månad sen. Men det går inte att gå omkring och tycka synd om sig själv. Det vore ett tyst självmord.

Nä, ryck upp er istället och lägg pengarna på en psykolog som kan hjälpa er med era problem. Bli gammal med stolthet. Idioter. Jag är så trött på denna utseendefixerade värld.