Sanningsdan

Igår, eller inatt kanske jag ska säga, var första gången jag hade problem med att ta mig upp i sängen. Noll kraft i benen så jag fick dra mig upp med armarna, synd bara att jag är svagast i Sverige. Det lyckades iallafall på nått sätt. Trodde att det skulle bli en riktigt jobbig natt, men det var alldeles svart i lägenheten och det var så skönt.
Drömde riktigt mysko, det måste jag säga.

Vaknade med smärta i hela kroppen. Har gått omkring med mina gamla glasögon idag, så jag har levt i en suddig värld. Fick för mig att det skulle va bra för huvudet, plus mitt öga som inte var på min sida idag.

Gick på ica förut, självklart i regn. Det har regnat fem av sex dagarna den här veckan, säkert kom det en skvätt igår med. Tss. Vars ta allt vatten vägen? Det forsade iochförsig väldigt mycket om mina fötter där i nerförsbacken. Men ändå. Vars ta det vägen allting?

På ica var den en jättesöt tant som frågade mig vars potatismjölet fanns nånstans plus att hon bad mig ta ner (!) två paket, för hon nådde inte.
Sug på den alla ni som anmärkt på min längd. (Speciellt det finns bilkuddar..)
Som jag alltid bruka säga, jag får åka alla karauseller det räcker för mig. Kan ju lägga till det där att jag når högsta hyllan med. Ha.


Imorrn blir det till att ta tag i allt som skulle blivit gjort idag.



I must break you.
Jää, jo go Dolphen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0