Jaha

Okej, frånochmed nu så är det förändrat.


Har många gånger dragit till med uttrycket : jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men aldrig, aldrig har jag upplevt det märkte jag.
För det här var verkligen en sån situation.


Hur stora är oddsen? För andra människor helt obefintligt men för mig, självklart. Är mer säker än någonsin om att det sitter någon där uppe som jävlas med mig. Speciellt med tanke på vilken låt som började spelas direkt, men det vore att bjuda på för mycket.. Bäst att hålla tyst.


Borde försöka äta, har inte fått i mig nått idag, men det känns helt omöjligt att äta nu..



Nä, jag tror det är bäst att jag drar täcket över huvudet och hoppas på att jag vaknar upp till en bättre dag. Satans skit.



Ja herregud, blir jag inte galen av detta finns det nog inte mycket som kan rubba mig.



Några timmar senare, det vill säga nu runt halv nie, kommer jag på att jag kan lugna ner mina nerver med en film. Har spara på en länge, The Last Kiss med Zach Braff, bara för att han är bäst.

Behöver jag ens nämna att den va dubbad till nått asiatiskt språk?





Ska det verkligen vara så här nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0