Stjärnfall

Gud vad jag är dum i huvudet. Gjorde det som jag förstog skulle visa nått jag inte ville. Nu är det kört.
Att min låt nummer ett, som passar så äckligt bra in, började spelas ska inte tolkas.

men det var liksom aldrig upp till mig


Tack och hej. Nu blir det grubblerier resten av dan.



uppåt och framåt är det enda som finns.
lova att inte berätta för nån,
men jag har gått bakåt och neråt så länge jag minns




Emil Jensen - Hur lyckliga vi bli

En sorts sanning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0