Bryntesson

Igår sprang jag runt tre kilometer. Kommer inte ihåg sist jag sprang, men nu när jag bor så nära ett elljusspår så.. Det var helt underbart. Behövde det.
Lyssnade på Pitefm också, rätt rolig blandning, och rensade huvudet samtidigt som jag var tom. Det är skönt. Att bara inte vara. En riktig superstart på dagen, tack Isa att du fick med mig.
Gjorde den roligaste upptäckten när jag kom hem och stog bakom mitt bord utan glasögon. Såg ut som om jag inte hade något hår då det smälte in i tapeten. Vackert.

Efter det blev det staden med Nicole, hon skulle uppsöka läkare. Medans hon var inne så kom jag på vad jag måste göra. Jag måste ringa Umeå. Kommer inte få ro i saken förrän jag fått besked. Vet inte om det var det där mejlet eller det faktum att jag faktiskt gått omkring med längtan i flera år. Måste bara leta åt ett nummer så ska det ringas. Bättre att kolla upp och få negativt besked än att gå omkring och undra.
När skåningen väl var klar begav vi oss till Kicks där vi mötte upp Dennis. Inhandlandet av färg var sin egen lilla historia. Mänskan som jobbade där tyckte veeerkligen inte att Dennis skulle färga sig ljus, nejnej. Haha. Han hade det inte lätt där ett tag, men han lyssnade på Nicole som sa åt han att göra som han kände det. (Blev en kamp mellan biträdet och Nicole, underhållande.)
Jag köpte en mousse som skulle dra ut det gula från håret plus ett silverschampoo.

Isa fick den stora äran att slinga Dennis och moussera mitt hår. Dennis blev så fin så. Mitt hår ledde till att Isa låg ner på golvet och skrattade med en hårblås. Hennes spontana reaktion var : Hon i affären måste ha hatat dig!
Håret var rosa. Med en gul fläck i nacken. Så kan det gå. Haha. Tydligen gav det rosa i håret en känsla av sockervadd. Tss. Som sagt..


Sen kom kvällen och jag låg i min säng och tankarna virvlade. Jag skrämmer mig själv med det sökandet som är så meningslöst. Som min reaktion av håret.. Mitt största problem med det gör att jag på nått sätt blir glad över att det är katastrof. Det problemet borde inte ens existera, men ändå är det det som tar så stor plats i så mycket jag gör. Skit. Jag blir så less.

Så dagen har blivit som väntat. Som tur var så har den nästan enbart bestått av en föreläsning med Björn Häger, så jag har inte behövt umgås. Blir alltid den där lilla mänskan som jag inte vill bli. Gör fel.
Hur som haver så var Björn Häger grymt bra. Inte ens det faktum att han höll på från klockan tio till tjugo i fem (!) var jobbigt. Hade kunnat lyssna länge till.
Så roligt när han beskrev om sitt inslag i söndags i fyran. Jag och Elin såg ju det. Bakgrunden till en minuts inslag. Humoristiskt.


Hade tänkt att isolera mig ikväll men efter min erfarenhet så vet jag att det inte löser nått. Så som den snälla mänskan jag är så har jag erbjudit att gå över med min dator till Nicole så hon får kolla upp sitt internet. Klarade verkligen inte av det igår. Ibland är det så.
Har varit lite duktig idag iallafall och diskat. Förstår inte hur jag kan dra på mig så mycket disk. Borde inte vara möjligt.


Nä, nu ska jag göra mig en smoothie. Mumsfillibabsingen.