Bryntesson

Det var nog dumt av mig att kliva upp, men samtidigt går det inte att ligga kvar och drömma saker som bara ställer till problem. Är bara vid halvt medvetande fast det kan vara skönt.


Tänk om det gick att skylla allt jobbigt och ont på en lapp och om lappen skulle försvinna så skulle allt annat göra det med. Det skulle underlätta.



Det kryper i kroppen på mig när jag läser om allt och här sitter jag. Hur fungerar det egentligen? Men, det bli tre år här sen måste jag ut. Kan inte bara sitta och läsa, höra, se allting. Hur går det att vara opåverkad? Hur är det möjligt att bygga upp sitt liv enbart runt sig själv. Hur kan världen undgå vissa människor?
Samtidigt som det skrämmer mig så är det fascinerande.