Ogodkänt

Thou shall not think eller känna efter för den delen, för då kan du ge dig på att det går käpprätt ner i ett hål. Kanske fälls du av en rot eller halkar till i en grop. Men chansen finns att du på något omöjligt sätt fastnar i soppåsen och på ett ännu mer omöjligt sätt får soppåsen att hälla ut innehållet över dammsugarns slang.

Min hjärna har övergett mig, kanske för alltid den här gången. Insåg att det började ta sin form förra veckan då jag plötsligt vaknar upp och inser att mina ben är påväg ner till stan. Till saken hör att jag har absolut ingen aning om vad jag ska till stan och göra, eller hur jag ens tagit mig dit jag befinner mig. Har jag låst dörrn? Är jag helt borta?
Men det löste sig.

Värre är det med  idag då jag går ner för att tvätta, dörrn öppnas och jag får ett finger i ansiktet. Vet inte vems finger eller varför, det har jagat mig hela dan. (Eller inte, kom att tänka på det förut när jag höll på att punktera ögat på ett konstigt sätt.. Hrm.)
Jag vet inte om jag vet vem mänskan som äger fingret är, och jag vet inte om jag hoppas på det. För det är ju rätt ouppfostrat att bara svära till en känding utan att hälsa. Fast, vore det en okänding så är det ju rätt ouppfostrat att köra upp ett finger i nåns ansikte. Ja jisses, detta liv.
Och som pricken över i:t när jag väl halkat mig in i tvättstugan och öppnat dörren rill rummet inser jag att jag inte kollade vilka maskiner jag ska använda.
Jag är Hej-kom-och-hjälp-mig.
(Kan ju lägga till att när jag går för att hämta tvätten så har jag inte ens satt igång torktumlaren. Värt.)

Har tappat min telefon också. Ingen aning om vars den håll hus, antagligen ligg den här nånstans om jag inte mot all förmodan tappat den påvägen från tvättstugan. Jag skulle också vilja rymma från mig.
Som tur är så har jag batterier till väckarklockan.


Behövde en verklighetscheck, så jag tittade på dokumentären på trean. Jag hatar ordet normalt. Jag hatar trångsynta människor som för över sina fordomar på sina barn. Allvarligt talat. Varför vara så äckligt inskränkt? Tyck vad ni vill, men ge fan i att överföra era skitåsikter på oförstörda barn. Bah.

Jag vet ärligt talat inte vad jag ska ta mig till. Tror aldrig att jag varit så rådvill i hela mitt liv som jag är just nu. Orken finns inte där, koncentration är ett ord som inte längre finns i mitt vokabulär.

Markus kommer släppa ett andra. Än finns det hopp om livet.
Vackerhet.

Kommentarer
Postat av: Anonym

What? Går du i sömne? Hur är det med dig egentligen, Lillpippin =( Urban är orolig för dig!

2009-02-18 @ 22:59:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0