.

Det gör ont att tänka så, men det gnager. Vet jag längre vem du är? Eller har jag någonsin vetat.
Och vet du vem jag är? Fast jag aldrig visat det.
Oförmögen att lita på nån.

När ska jag egentligen inse att enda sättet att bli hel är att lita.

Sattyg.

Jag orkar inte mer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0