Heja

Jag vet inte hur skrik skrivs ut, därför kan jag inte det. Annars skulle jag skriva ett stort skrik. Jisses i mitt liv. Sen klockan fyra imorse.
Trodde det hade lugnat ner sig vid sextiden. Lyckades ta mig till Ankaret och köpa ägg och mjölk. Hade lyckats slänga ihop en tjockpannkaka. Men nu ligg jag här igen.

Har jag rätt att vara bitter? Bah. Nä, jag vet att det skulle kunna vara mycket, mycket värre. Har inte spytt av smärta, fast det beror nog mest på att jag inte hade orkat resa på mig och antagligen kvävt mig själv.

Istället för att få ett anfall på några timmar som gör mig helt ofunktionsbar så har det gått någorlunda smärtjämt i nästan 20 timmar. Tummen upp på det!


Ps. Har hittat åt den borttappade telefonen, som inte var borttappad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0