Jensianska bibelord
Väck mig inte imorgon. Den här dagen har varit så lång.
Alla stigar jag prövat.
Och jorden har haft sin gång.
Nu börjar fötterna domna.
Dom har vandrat sig slut.
Snart får jag äntligen somna.
Så vilar jag ut.
Väck mig inte imorgon. Låt solen gå upp utan mig.
Låt det vara en fin dag.
Låt solen gå ner utan mig.
Nu börjar omvärlden domna.
Inget händer här sen.
Nu får jag äntligen somna.
Så väck, mig aldrig igen.
Alla stigar jag prövat.
Och jorden har haft sin gång.
Nu börjar fötterna domna.
Dom har vandrat sig slut.
Snart får jag äntligen somna.
Så vilar jag ut.
Väck mig inte imorgon. Låt solen gå upp utan mig.
Låt det vara en fin dag.
Låt solen gå ner utan mig.
Nu börjar omvärlden domna.
Inget händer här sen.
Nu får jag äntligen somna.
Så väck, mig aldrig igen.
Emil Jensen ♥
Den här låten är så fruktansvärt vacker. Och tolkningsbar på tusentals olika sätt.
Min tolkning just nu får mig att le.
Han är verkligen i sin egen kategori den där mannen.
Kommentarer
Trackback
