Bryntesson

"För fan Josse, du skiter ju inte ut ungarna!" - allas vår Niclole Jensen.
Ungefär den nivån har allt legat på dom senaste dagarna, kvällen har varit i sin egen extrema nivå. En sen promenix för Orangea klubben ner till Coop, en promenad som innehöll väldigt mycket orangea saker. (Kan vi inte byta namn till gula?)
Jag skulle tippa att vi är Piteås, om inte Sveriges, mest missfärgade mänsker. Men vi bjuder på den.

Känner mig fortfarande helt i oordning, väntar på att känslan ska försvinna. Den som väntar på nått gott... Fast, jag har ju lagt ner min tanke på att det finns en god gud här i världen, så varför ens fundera?

Men dom tre senaste veckorna har innehållt så otroligt mycket idioti och skratt så jag dör nog inte än på en sisådär 200 år. Jag har så härliga folk som sprider glädje. (Och får varandra att hamna i fyllecell. Och får varann att slinga håret. Och får folk att vända sig om i bilar. Och skämmer ut varann inför andra.)

Tänk en säng-nerbärning där dom fastnar. Höll på att skratta ihjäl mig. Kan ärligt erkänna att det är första gången sen i mars jag är glad att jag ska undvika tunga lyft. Inget ont som inte för nått gott med sig? Kan så vara.


Äsch. Nu ska jag koncentrera mig på min supermusik innan jag ska tvinga mig att somna. Redovisning och annat kul inom några timmar. Wie, we alla säger.

Godnatt snart världen. Bra drömmar och glada magar.