Bryntesson

Niclol. Om du nånsin skaffar en schimpans och drogar ner den, då vill jag inte komma på besök. Det kanske överraskar dig, men jag trivs ganska bra med mina händer, läppar, ögonlock och näsa.

Har haft finbesök från Rossisland idag. Dom må vara knäppa men jag är stolt att dom vågar. På fredag tar nya tider sin start. Tänk så det kan bli.
Betsy (Röda faran) står fastsatt därnere, jag tror vi kommer bli en bra duo.
Tydligen så om proppen går, då ska knappen tryckas upp igen. Inget ska bytas. Det är alltså slutet på mina proppbytarmästardagar... Tänk om jag vetat det sista gången jag satt in en ny propp i gammlägenheten. Hade jag vårdat den stunden mer? Hade jag uppskattat mer att stå på tå på en pall och i blindo försöka få dit proppen?
Ja jisses, dessa moderniteter. Det blir ju ingen sport.

Markus gånger två ligger på min säng. Det är väldigt vackert, ännu vackrare kommer det bli när han (gånger två) hänger på min vägg.


Efter att jag och min mage blev lämnad själv fick jag en stund med den där känslan som slog bo i mig igår. Vet inte riktigt vad den vill mig och mina ögon, men om jag kunnat stava ordentligt på engelska hade jag lagt ut den bästa texten just nu här. Den finns inte att hitta åt nånstans, så... det blir inte så. Men jesus vilken underbart bra låt!

Ohälsosamt många lyssningar senare begav jag mig åter ner på stan tillsammans med Niclol kortbyxor Urbanson. Där införskaffades kläder. Fin mannekängning från vår sida. Så fin insats från Niclol att det blev beröm när hon visade sig i sina fynd.
Niclol gjorde även ett tappert försök att ragga upp expediten, tror dock inte att det blev nån större lycka där. (Höhö.) Och dagens var ju inte bara dom fina kläderna som vi införskaffade, utan det var ju dom vackra (!) väskorna vi fick för att vi handlade. Snacka om att ta hand om sina kunder, det är ju en sak som är säker.
Som en fiftyfifty-klubba kommer dom lysa upp världen under våra strapatser. (Eller ja, dom hade ju kunnat det om vi skulle ha befunnit oss i samma land. Poo.)

Jag ska inte ha mobil. Det är väl bara så. Är sämst i stan på att ringa och svara på sms. Men gör jag det misstaget att läsa och inte svara direkt då har det plötsligt gått en vecka.
Det är bara att inse att jag aldrig mer kan klaga på att jag inte får svar.



Nu är det dock dags att borsta vitlöken ur käften och sova. Ska vara flitig och gå till skolan nio imorrn. Fiils najs. Medieteori here i come! Och ärligt talat? Aj think i like it.

Ps. Chooosse, om du vill på Hultan med mig, då vill jag dit med dig! Lets do! Syret ska dit med, dock i singeldos. Men ack, mitt hjärta.


Ps nummer dos;
Går ju inte att förglömma den döda fågeln! Påväg till Ankaret ser jag något ligga på vägen, jag går fram. Det är en platt, tecknadfilms-, platt liten fågelunge.
Jag ser framför mig hur stackarn ramlat minst tio meter ner från ett träd.
- JÄÄJ! Jag överlevde! Utan minsta skråma. (WROOOOOM.)

För den som inte förstog så var det ljudet av bilen som körde över den. Livet är hårt.