Bryntesson

Jag är trött på att inte vara mig. Tänk att några rader kan glida in i livet och storma om allt, ställa allt uppochner. Om piggen funnits där, småttpockande på uppmärksamhet men tryckts ner, då är det farligt territorium att ge sin in på.

Ett mejl. Det är allt som krävs ibland.


Det sjuka är att tiden inte stannat upp utan fortsatt utan pardon. Lämnat mig i skalet av vad jag trodde var verklighet. Vad som jag egentligen inom mig vet är verklighet, någon annans öde borde inte göra skillnad för mig.

Fan vad jag hatar ibland.